Amstel Gold Race 2016

Medaljen AGR 2016

Prövade på en vårklassiker Amstel Gold Race 2016-04-16( AGR )

Ni andra som också följer Cykeltävlingar på Eurosport har kanske också känt att nåt sånt där måste man få uppleva att få köra samma bana som proffsen gör så man vet vad det egentligen innebär, ok det var bara att anmäla sig och och sedan hoppas att man blir antagen att åka Tourversie som denna kallas eller Cyclosportive som andra liknande lopp kan kallas och innebär att man åker banan dagen innan proffsen ska dundra på, efter någon månads väntan fick jag då klartecken att få starta 51:a upplagan av AGR.

AGR banans karraktär har korta och branta backar (31st) många kurvor 239km lång och det är ofta stark motvind en del kullersten och stämmer min cykeldator så var det 2068 höjdmeter. Jag var på plats i Valkenburg några dagar innan för få att känna på delar av banan och atmosfären i stan att AGR var nåt stort förstod jag ganska snart då allt krestade kring detta, vägar som stängdes av, fartbulor som togs bort, allt folk i alla pubar som bara snackade hoj, cyklar cyklar återigen cyklar och prylar så jä..a fränt.

Kvällen innan start hade jag förhoppning att få kontakt med någon grupp som planerat att hålla en hyfsad fart och som jag kunde delta i men det ville sig inte, så det vart att hämta ut nummerlappar och chip och åka till campingen och sova.

Starttiden var mellan 06,00-11,00 jag var på plats ca 06,30 för att kolla in något till synes lämpligt gäng att åka med, tyckte mig läsa av ett lämpligt sådant de var 18st obegripligt talande Holländare, vi kom så småningom iväg och farten var i början ganska hög så det vart att lägga sig i påsen och försöka hänga med tills man blev varm och kunde gå fram och hjälpa till vilket jag gjorde, det började regna så det blev på med jackan jag låg i spets när vi kom till 1:a backen med kullersten där så försvann de andra som en avlöning och då fattade jag att hal kullersten var man helt värdelös på då jag tappade ca 75 meter på gruppen, efter det var det platt en bit och lite utför då var jag ikapp igen, vi åkte sedan på ganska bra men vi kom ikapp flera långsamt åkande grupper som startat tidigare och det var stundtals väldigt svårt att komma förbi så gruppen blev splittrad det var jag och 10st obegripligt tjattrande holländare kvar.

Jag hade inte planerat nåt stopp vid någon kontroll och hade laddat fulla fickorna med bars dryck och geler ungefär som när vi kör Storsjön runt, gruppen jag åkte med hade planerat annat så jag vart ensam då de stannade, äh de löser sig nog var min tanke jag hakar på nåt annat gäng men det vart många mil själv så farten sjönk och det började bli jä…gt jobbigt då det var blött blåsigt och kallt, tankarna var stundtals vad i hel..te skulle jag hit och göra.

Kort sammanfattnig:

AGR helhäftig tillställning människorna här älskar cykelsporten.

Om det ska bli nåt mer AGR för mig bör jag träna på kullersten och ha ett lämpligt gäng att åka med.

Hasse Andersson

Giro trofen i Valkenburg
Kvällen innan AGR utanför presscentret där jag vart fotad med trofén och intervjuad av organisations staben för girogelderland alltså de som skötte starten av girot i Holland i år.

Cykelklättringar i Europa

Col de la Bonette

Det är förmodligen många fler i klubben som har läst boken Bergtagen legendariska cykelklättringar i Europa. Efter att jag ha läst boken ett antal gånger så bestämde jag mig för att några av dessa backar ska jag ta i vår. Jag och min fru kom nyligen hem efter en 5 veckors resa i europa med husbilen så tanken är att berätta lite om några av de cykelturer som blev av.

Efter att jag åkt AGR i Holland åkte vi vidare igenom Tyskland, Österike,schweiz, lichtenstein, Italien, Frankrike. Vi åkte inga motorväger på vägen ner och fick uppleva en hel del häftiga landskap med otroliga vägar där jag önskade att man ha kunnat cyklat hela tiden.

Hade givetvis med mig mtbn också, några annorlunda turer blev det. Vi campade i Torbole i Italien intill Garda sjön som är ett populärt ställe för vindsurfare och cyklister, spontan åkte mtb en förmiddag kom fram till en sten belagd backe här kör jag upp och kollar det, jag hojar på en halv timme och började jag undra hur långt går den här vägen egentligen?

Efter en timme till hade jag svaret: upp till snön!

Vet inte om min garmin dator hade fått fnatt men den visade mellan 8-16% lutning i stort sett hela tiden hur det stämmer har jag mindre koll på, läser av den efter turen och jag hade då tagit 1389 hm, Torbole på racer ja ville man åka med i grupp var det samling kl 10 varje morgon vid macken, åkte med ett härligt gäng italienera en dag på platt åkning det gick undan 45-55 km/h riktigt kul. De cykelklättringar på racer som var i mitt focus var i Italien Passo dello Stelvio 2758 möh, Colle delle Finestre 2178 möh, Frankrike Col d izoard 2360 möh, Col du Galibier 2642 möh, Col de la Bonette 2802 möh.

Eftersom det var ganska tidigt på våren så vi visste inte innan vilka av passen som var öppna eller stängda. Alla dessa nämda pass var offentligt stänga, pratade med lokalt folk nere i byn innan Stelvio vägen var nu upp plogad men alla avrådde mig från att cykla där då det var stor fara för att laviner gick och snömassor kom över vägarna, Jag körde upp till att snöplogkanterna var ca 3 m höga och vände sedan tillbaka med ”svansen mellan benen”.

I Frankrike Col de la Bonette 2802 möh och det högsta passet i Tour de France där körde jag upp ända till passet, idiotiskt kanske men en utmaning utöver det vanliga nu eller alldrig var min tanke. startade från byn Jausiers enligt uppgifter är sträckan 23,4 km, 1582 höjdmeter. snittlutning 6,8% max lutning 15%. Då det var kanonväder och väldigt varmt nere i byn väntade jag till kl 16,30 innan jag gav mig iväg då var det 20 grader, lastade i armvärmare och en tunn jacka för det blir kanske lite kallt då jag ska tillbaka! det visade sig att det skulle bli jä…gt mycke kallare.

Själva klättringen upp var inga problem men det var de höga plogkanterna ca 2 mil upp som jag fick stor respekt för men att vända kändes uteslutet jag ska dit upp, det var ganska mycket vatten som rann över vägen så blöt blev man och det började bli ganska kyligt så armvärmarna åkte på och efter ett tag till åkte också jackan på. Fy f.n var det började blåsa, konstaterade att högprofils hjulen kunde jag ha lämnat hemma.

Nu framme uppe vid passet, den sista biten upp till den högsta toppen var inte plogad så längre gick det inte att komma nu men 2715 möh blev det som själva passet ligger på innan det bär iväg ner på andra sidan mot Nice, så det är lite fel angivet att det är 2802möh då det är toppen på berget och inte passet , jag var nu så stelfrusen att jag inte kunde fota ”skylten” och det blåste nu ännu kraftigare, vänder tillbaka ner och hoppas att ingen lavin lagt sig över vägen, efter några km var jag tvungen att kliva av hojen och gå då fingrarna och benen blivit helt bortdomnade. F.n det börjar skymma upp på hojen igen några km samma procedur en gång till sedan körde jag ända ner till byn, va f.n har du gjort? var frågan när jag kom till husbilen du är skitig och blå om läpparna svarade nää dededet ä lululugnt älskling.

Helt klart en upplevelse utöver en vanlig cykeltur.

Hasse Andersson

Fredag 6/5. Hemresedag-

Då var det dags för hemresa. Transfern kom redan 06.00 så uppstigning redan 05.00.

 

 

IMG_4106

Packning. Kartan hade tagit rejält med stryk under en av regndagarna.

 

IMG_4108

Transfer från hotellet. Bokad till 06.00. Kom 06.02. 

 

IMG_4110

Flygplatsen Palma. Kerry ”jobbar”.

 

IMG_4111

Det går mycket cigg hos Claessons!

 

IMG_4115

Alfredos, Arlanda. ”stig” blev lite sur när han fick vänta på maten men när han fick en extra öl så blev han glad igen.

 

 

Mallorca torsdag 5/5 2016. Nionde och sista cykeldagen.

 

Bakpiggen 140 km. Upp via Pollensa, sedan klättring ”road racing. Soller (lunch Port de soller) → Sollerpasset → Bunyola → hemåt.
Sista dagen och det var nog inte bara mina ben som var sega.

 

P1060591.JPG

Tvåpar mot Pollensa. Fin körning!

P1060593.JPG

”roadracing” uppåt.

 

P1060597.JPG

Colle de Feminia som de egentligen heter.

P1060600

”mexikanen”

 

 

P1060618.JPG

Port de Soller. Lång väntan på mat men när den väl kom så var den god.

 

P1060619.JPG

Port de Soller

 

P1060623.JPG

Vi kan de här med att parkera cyklar. Småfel finns dock fortfarande.

 

P1060628.JPG

Varm klättring soller-passet.

 

P1060637.JPG

Punka! Cyklarna till höger är inte våra.

P1060635.JPG

Pynt i Selva.

 

Mallorca onsdag 4/5 2016. Åttonde cykeldagen.

Sa Calobra, värsta klättringen på mallis enligt många. Först drog vi iväg på lite plattåkning. Därefter klättring upp mot passet Lluc.

 

P1060566.JPG

Morgonsamling

P1060572.JPG

Inledande plattåkning med lite oordning i leden.

 

P1060576.JPG

Klättring från Caimari mot Lluc. Fin klättring!

IMG_0422.JPG

”calobran”

 

IMG_0421.JPG

 

IMG_0425.JPG

 

IMG_0429.JPG

Emil i slutet av klättringen

IMG_0430

Roger

IMG_0435.JPG

Fredrik

IMG_0436.JPG

Andreas L.

 

IMG_0437.JPG

Daniel

 

IMG_0438.JPG

Andreas J.

 

IMG_0439.JPG

Kerry

 

 

Mallorca tisdag 3/5 2016. Sjätte cykeldagen.

Dag 7: ca 60 km Fikatur CapFormentor för Roger, Nils, Kerry, Emil, Fredrik, Andreas L, Andreas J, Daniel och Tomas.

Jag körde Campanet → Moscari → Selva → Caimari → LlucMajor – Soller → Sollerpasset → Bunyola → Santa Maria sen hem parallellt med motorvägen.

Perfekt väder hela dagen och det verkar som det kommer att hålla i sig de två återstående cykeldagarna.

Tävlingssäsongen är igång!

Tävlingssäsongen är igång och den har börjat bra. Jag började med SMACK-Tempot i lördags, 30km där jag körde 3 minuter snabbare än förra året vilket i år räckte till årets första seger. En så pass bra förbättring jämfört med förra året känns riktigt bra inför resten av säsongen.

DSC_1271

Uppvärmning på trainer

DSC_1277

Start

DSC_1294

Pallen, ÖCK högst upp.

Dagen efter gick Hofvettempot och med i princip samma startfält skulle allt annat än ytterligare en seger vara ett misslyckande. Men motvind efter vändpunkten gjorde att hastigheten sjönk rejält. Trots detta fick jag en bra tid och en klar seger, vilket var härligt.

DSC_1298

Start

DSC_1311

Pallen, ÖCK i topp igen

Känns skönt att få inleda säsongen såhär. Nästa tävlingshelg blir första helgen i juni. Förhoppningsvis ska jag då vara i ännu bättre form då motståndet kommer vara betydligt tuffare. 

/ Victor